Kan man mäta skolkvalitet med förädlingsvärde?

Det finns glapp i ljudet under diskussionen med Henrik Jordahl - men håll ut, det är en kort stund och sen fortsätter vi att prata om mått som mäter kunskapsutvecklingen.


Ständigt debatteras betygen. Ska vi ta bort F-betyget eller inte? Ska vi alls ha betyg i skolan? Allt fler intresserar sig för att faktiskt hitta mått som mäter kunskapsutvecklingen. I England finns Ofstedt, som har en modell för att mäta skolors förmåga att höja kunskapsnivåerna. I Sverige finns det några kommunala skolhuvudmän och några fristående skolhuvudmän som har börjat använda modeller för att få en bild av det så kallade förädlingsvärdet.


Vad kan ett förädlingsvärde bidra med? Hur ser man på att mäta skolors och individers förädlingsvärde i länder som Norge, England och USA? Vilka erfarenheter har Nacka kommun av att mäta förädlingsvärde och varför har Internationella Engelska Skolan valt att använda sig av denna modell för att mäta sina skolors förmåga att höja elevernas kunskapsnivå? Och är detta en modell som är intressant utifrån regeringens perspektiv?


Detta är några frågor som vi diskuterade under ett frukostmöte 23 maj


Medverkande: Henrik Jordahl, professor vid Örebro universitet, Veronica Grimheden Myhrström, utbildnings- och arbetsmarknadsdirektör Nacka kommun, Linda Öholm, Public Affairs-chef vid Internationella Engelska Skolan, Karin Carlsson, biträdande grundskolechef Kunskapsskolan och Erik Scheller, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

 


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.