Share

cover art for 133.- Dina frÄgor besvarade av Mia Lundin

Klimakteriepodden, kvinnlig hÀlsa

133.- Dina frÄgor besvarade av Mia Lundin

‱

Klimakteriepodden fÄr massor av frÄgor frÄn er som lyssnar och hÀr Àr ett extra lÄngt avsnitt som bl a besvarar: Varför det Àr vanligt med besvÀr som ont i kroppen, vÀrk i leder och fötter. Varför kÀnns det som fettet klistrar sig pÄ kroppen och systemet stÄr still? Hur kan stress vara ett problem för klimakteriesymptom nu om det inte var det förr? MÄnga undrar över progesteron och östrogen; nÀr, vad, varför, hur lÀnge och hur man trappar ner. Vilken typ av hormonpreparat Àr sÀkrast enligt forskningen och hur fÄr man tag pÄ naturligt progesteron? Och varför skulle vÄr smarta kropp ens behöva hormontillskott? Vilka alternativa metoder finns? Vad har signalsubstanser, sköldkörteln och tarmen med klimakteriet att göra? Vilka andra tillskott hjÀlper och ska man ta prover? Du fÄr ocksÄ svar pÄ frÄgor som rör bröstcancer, diabetes, hypotyreos, myom och varför man kan komma i tidigt klimakterium. Och nej, man ska inte behöva kÀnna sig som en död kaktus bara för att man Àr i klimakteriet.

LÀs mer pÄ www.klimakteriepodden.se

More episodes

View all episodes

  • KlimakteriefrĂ„gan, nĂ„got för dig

    02:43|
    En ny podd - för dig!
  • Epilog med Åsa Melin

    13:58|
    Efter sju Ă„r, 350 avsnitt och mer Ă€n 4,2 miljoner lyssningar sĂ„ Ă€r det dags för Åsa Melin att tacka och sammanfatta det som hĂ€nt de hĂ€r Ă„ren och vad som hĂ€nder framöver. Alla Klimakteriepoddens avsnitt kommer finnas kvar i mĂ„nga Ă„r och Ă€r ett utmĂ€rkt sĂ€tt att öka sin kunskap om klimakteriet och kvinnohĂ€lsa i ett bredare perspektiv. Du kan lĂ€sa mer om alla avsnitt pĂ„ www.klimakteriepodden.se SĂ„ varmt vĂ€lkommen att lyssna!
  • 350.- Nu och framĂ„t med Angelica LindĂ©n Hirschberg

    50:51|
    Vi gör en avstĂ€mning av var vi Ă€r idag vad gĂ€ller kunskap, forskning och behandling av kvinnor i klimakteriet. OcksĂ„ kring kvinnohĂ€lsa i ett större perspektiv sĂ„ kikar vi pĂ„ vad som hĂ€nt under de senaste sju Ă„ren sedan Klimakteriepoddens första avsnitt publicerades. Professor Angelica LindĂ©n Hirschberg Ă€r gynekolog och överlĂ€kare pĂ„ Karolinska och var med redan i avsnitt 1. Vi fĂ„r veta att det pĂ„gĂ„r mycket spĂ€nnande forskning, utbildning och arbete för att förbĂ€ttra hĂ€lsoarbetet för oss kvinnor. Klimakteriebehandling har kommit att handla mer och mer om kvinnohĂ€lsa i stort och inte bara hormonbehandling och drivs inte bara pĂ„ av professionen. Även om intresset ökat markant hos vĂ„rden finns fortfarande utmaningar för att kunna ge god vĂ„rd över hela landet. Det finns för mĂ„nga exempel pĂ„ fel i diagnoser och medicineringar som pĂ„verkar livskvalitet och arbetsförmĂ„gan. En av anledningarna till att det Ă€r sĂ„ viktigt med kunskap pĂ„ alla plan i samhĂ€llet. Vi fĂ„r veta mer om nya lĂ€kemedel, forskning som gör skillnad för kvinnor med tidigt klimakterium, kvinnor med nedsatt sexuell funktion och kunskapen kring bioidentiskt progesteron. Vi talar ocksĂ„ om attityder, medias och journalisters roll, vikten av individanpassad behandling, restnoteringar och bipacksedlar. Åsa Melin möter en eldsjĂ€l som fortfarande har mycket kvar att ge oss kvinnor. LĂ€s mer pĂ„ www.klimakteriepodden.se
  • 349.- Dosering av hormoner med Naomi Flamholc

    51:16|
    Vi pÄverkas olika av det som hÀnder omkring oss och det vi fÄr i oss. SÄ i det hÀr avsnittet ska vi tala om dosering av olika sorters hormonlÀkemedel. Det finns en lÄng rad olika hormonlÀkemedel och dessutom olika sÀtt att ta dem och dosera. För mÄnga kvinnor Àr det svÄrt att fÄ tillgÄng till de preparat som passar just henne och sedan kan det bli en stor besvikelse över att det inte fungerar som man hoppats. Naomi Flamholc, allmÀnlÀkare som specificerat sig pÄ klimakteriebehandling pÄ Womni.se, berÀttar om olika faktorer som pÄverkar vad man kan och bör ta och hur. Vad som kan vara skÀl till att det inte fungerar och vad man ska göra om man rÄkar ut för restnoteringar eller ett sÀmre mÄende av sin behandling. Vi fÄr veta mer om kÀnslighet, hur vikten pÄverkar egen produktion av östrogen, varför en orolig mage eller tarm kan pÄverka valet av medicinering, tecken pÄ att man fÄr för mycket eller lite östrogen och hur man trimmar in till rÀtt dos. Vi talar ocksÄ om risker, hur ska man kan tÀnka kring doser och avslut nÀr man blir Àldre. Vi avslutar avsnittet med att tala om gulkroppshormon, lokalt östrogen och en liten passus kring testosteron. LÀs mer pÄ www.klimakteriepodden.se/avsnitt
  • 348.- Det tomma boet med Camilla von Below

    45:48|
    Klimakteriet Ă€r en tid av förvandling dĂ„ man kan skapa utrymme för nĂ„got nytt men det kan vara svĂ„rt att kĂ€nna frihet och vara upplagd för nystart. Varför kan kĂ€nslan av tomhet dyka upp; Ă€r det för att man fĂ„r en otydlig roll nĂ€r barnen blir vuxna, Ă€r det klimakteriet eller att pensionen nĂ€rmar sig? Man hamnar i ett nytt ljus dĂ€r man ska vidare och plötsligt fĂ„r mer tid att bry om sig sjĂ€lv men ibland kan det vara svĂ„rt att prioritera sig sjĂ€lv nĂ€r man har gett vĂ€ldigt mycket av kĂ€rlek och lyhördhet till andra, egna behov kanske har prioriterats ner. NĂ€r barnen flyttar hemifrĂ„n kan man famla efter hur man gĂ„r vidare. Det kan kĂ€nnas ovĂ€ntat att man blir ledsen trots att det Ă€r helt naturligt och man borde vara glad och inte sörja. Vem kan jag vara nu? Relationen med en partner kan ha förĂ€ndrats. Man kanske inser att man inte har sĂ„ mycket att leva tillsammans för lĂ€ngre. Det kan vara smĂ€rtsamt att lĂ€mna gamla drömmar och inse att saker stĂ„r i vĂ€gen för att man ska fĂ„ det utrymme man kĂ€nner behov av. I stĂ€llet för att Ă„ngra och Ă€lta Ă€r det tid att slĂ€ppa och gĂ„ vidare. Vi har ofta oanad kraft för att ta oss igenom det mesta med vĂ€rme och respekt. Ett intressant avsnitt med Camilla von Below, forskare och psykolog som skrivit boken NĂ€r barnen flyttar hemifrĂ„n. LĂ€s mer pĂ„ www.klimakteriepodden.se/avsnitt
  • 347.- Balansera energi med Elin Ridderström

    53:35|
    Ibland kan det rÀcka att Àndra pÄ smÄ saker för att hitta balans och öka sitt vÀlmÄende i en turbulent tid. Det Àr vanligt att man kÀnner sig lÄg pÄ energi och ett allmÀnt obehag kring klimakteriet, och dÄ menar vi mer Àn de uppenbara klimakteriesymptomen. Det kan vara obalanser som skapas nÀr vi upplever ett otydligt syfte, stress eller har oklara uppgifter pÄ t ex jobbet. Det kan ocksÄ personer i vÄr nÀrhet som stjÀl energi. Hur tar man tillbaka sin kraft i en tid av förÀndring? Elin Ridderström har en spÀnnande cv dÀr hon arbetar med ledarskap pÄ olika sÀtt. Hon driver Àven en yogastudio och Àr utbildad inom shamanism. Vi talar om att Äterta sin kraft, inse att vi kan förÀndra oss sjÀlva och inte hamna i situationer och kÀnslor som inte gör oss gott. Elin berÀttar om hur lÄg och tung energi pÄverkar oss och hur Àldre trauman kan komma upp till ytan nÀr vi gÄr med obalanser. Allt i naturen och i oss biologiska varelser strÀvar efter balans vi blir kÀnsligare nÀr hormonerna sviktar sÄ vi lÀttare hamnar i situationer och kÀnslor som inte gör oss gott. LÀs mer pÄ www.klimakteriepodden.se
  • 346.- Klimakteriet vid 40 med Nina Campioni

    42:34|
    Jag mÄr inte bra, nÄgot Àr fel, jag Àr lÄg och tycker inte nÄgot kÀnns sÄ kul. Kanske en livskris dÀr kÀnslan Àr att livet Àr pÄ vÀg utför och förfallet Àr ett faktum. Att ens tÀnka tanken pÄ klimakteriet och inte kunna fÄ fler barn satt lÄngt inne för journalisten, bloggaren och influencern Nina Campioni. Nina var nedstÀmd, hade svÄrt med minnet, tappade sjÀlvkÀnslan och klumpen i halsen gick inte att svÀlja. NÀr hon fick veta att hon kommit in i klimakteriet blev förvirringen total eftersom vÄrden inte kunde ge henne de svar hon behövde. Med hjÀlp av terapi och kunskap har Nina börjat hitta tillbaka till sig sjÀlv och funnit trygghet i hur hon vill gÄ vidare. Men varför Àr det sÄ svÄrt att förstÄ det hÀr med hormoner och hitta kvalificerad hjÀlp? Nina anser att vi alla har ett ansvar i att vara öppna och dela information och kunskap om klimakteriet. Kanske stÄr vi ÀndÄ vid en vÀndpunkt dÀr det Àr lÀttare att tala om hur vi mÄr och inte bara tyst biter ihop.Avsnittet publicerades ursprungligen som 215 i februari 2022. LÀs mer pÄ www.klimakteriepodden.se
  • 345.- Att bli Ă€ldre med Louise Rudberg

    45:22|
    Det Àr inte konstigt att man börjar fundera pÄ vad som kommer hÀnda nÀr hormonerna stillat sig. Klimakteriet kan upplevas som en tydlig markör för att man börjar bli gammal, bÄde till det yttre och inre. Kroppen blir mindre förlÄtande och tolerant, symptom smyger pÄ, livssituationen förÀndras och man kÀnner sig lite mer skör, eller sÄ kÀnner man sig tvÀrtom mer robust och trygg Àn nÄgonsin. Hur man ska förhÄlla sig till olika aspekter av sin hÀlsa och vad ska man lÀgga sin tid och energi pÄ? Louise Rudberg Àr hormonterapeut och delar med sig av klienters och egna erfarenheter kring vilka beslut som gör skillnad för en bÀttre och friskare tid efter övergÄngsÄldern. För oavsett vem du Àr och var du stÄr sÄ har du ett eget ansvar i Äldrandet och det Àr aldrig för sent att se möjligheter. Avsnittet ger svar pÄ en rad Äterkommande frÄgor och publicerades ursprungligen som avsnitt 252 (221019). LÀs mer pÄ www.klimakteriepodden.se
  • 344.- Energi & blodsocker med Ewa Meurk

    45:06|
    Vi behöver förstĂ„ hur kroppen lagrar och omsĂ€tter energi för att Ă€ta och leva pĂ„ ett sĂ€tt som ger en jĂ€mn energiförsörjning över dagen utan ett skadligt svĂ€ngande blodsocker. NĂ€r kroppen har fĂ„tt en försĂ€mrad förmĂ„ga att omsĂ€tta det vi Ă€ter till energi sĂ„ lagras det i form av fett. Hur kroppen hanterar den energi vi Ă€ter Ă€r individuellt men hormonet insulin Ă€r nyckeln. Högt blodsocker över lĂ„ng tid Ă€r ett tecken pĂ„ att cellerna kan ha blivit insulinresistenta och det kan skada vĂ„ra hjĂ€rt- och kĂ€rlsystem. Att förstĂ„ vad som pĂ„verkar vĂ„rt blodsocker och kĂ€nna igen tecknen pĂ„ att kroppen inte har rĂ€tt byggstenar Ă€r basen för frisk metabolism. Åsa Melin trĂ€ffar Ewa Meurk som har förmĂ„gan att förklara tydligt och i avsnittet fĂ„r vi veta mer om faran med blodsockersvĂ€ngningar, hur vi undviker dem, varför vissa Ă€r mer benĂ€gna att gĂ„ upp i vikt Ă€n andra, varför man kan kĂ€nna sig energilös trots att man Ă€ter och vad skillnaden Ă€r pĂ„ hunger och sug. Den goda nyheten Ă€r att alla kroppar kan lĂ€ka och att det finns mĂ„nga smarta knep! Avsnittet ger svar pĂ„ en rad Ă„terkommande frĂ„gor och publicerades ursprungligen som avsnitt 284. LĂ€s mer pĂ„ www.klimakteriepodden.se