Idéer som förändrar världen

Vi ser med ögonen, men också med hjärnan. Det krävs ett komplicerat system av receptorer, nervsignaler och hjärnceller för att omvandla synintryck till upplevelser av världen. Både vad vi ser, vad vi inte ser och vad vi tror att vi ser beror på hur det här systemet bryter ner och bygger upp bilderna av världen som når våra ögon. Synforskaren Rune Brautaset förklarar hur det hela går till och hänger ihop..

De senaste två hundra åren har ökad produktion har skapat ekonomisk tillväxt som gjort världen rikare och rikare. Men betyder det att alla också fått det bättre? Hur länge kan ekonomin fortsätta att växa? Och vad händer om tillväxten slutar? Ekonomen Klas Eklund förklarar vad tillväxt är, varför den är viktig och hur vi kan göra utvecklingen mer hållbar så att vi kan fortsätta få det bättre utan att förstöra planeten..

Värmedöd, fjärilsvingar, mutanter och biologins bad boy – Idéer som förändrar världen firar hundra med ett specialavsnitt där komikern Emma Knyckare snor åt sig programledarrollen från Gustav Källstrand och ställer honom till svars. Med förändring som röd tråd lyfts exempel på upptäckter, nytänkande och idéer hämtade från Gustavs bok ”Tänk som en Nobelpristagare”..

Hur väger man fakta och ideologi mot varandra som politisk beslutsfattare? Och hur bygger man praktiska beslut på värderingar och övertygelse? Annie Lööf berättar om ställningstaganden och dilemman när ens idéer möter verkligheten, och om hur viktigt det är att både hålla fast vid sina värderingar – och kunna ändra åsikt i ljuset av nya fakta..

Tiden går alltid åt samma håll, men inte alltid lika fort. Varför är det så? Och hur hänger tiden ihop med rummet? Att tänka på tiden väcker många frågor – vetenskapen har svar på en del, men inte alla. Fysikern Ulf Danielsson gör sitt bästa för att förklara vad tid (och rum) är och varför det är tidens fel att det är jobbigt att gå i trappor. .

Ditt hjärta slår tack vare elektriska impulser, och dina tankar beror på elektriska signaler mellan hjärnceller. Varje rörelse och varje sinnesintryck är möjlig tack vare ett system som leder ström mellan kroppens celler och grunden för allt detta är små kanaler i cellernas membran: jonkanaler. Neurobiologen berättar om spänningen i cellerna som styr allt från hjärtats slag till hur vi rör oss, känner, ser och tänker. .

Organisationen Memorial, en av 2022 års fredspristagare, har arbetat sedan 1980-talet med att dokumentera politiskt förtryck i Ryssland – men samma år de fick fredspriset förbjöds deras verksamhet. Varför är historien så farlig för Putins regmin? Historikern Klas-Göran Karlsson berättar om historiens roll i politiken i Ryssland, om hur ryska ledare, från Stalin till Putin, använt och använder historien för sina egna syften – och om hur kunskap om historien bidrog till Sovjetunionens fall. .

David MacMillan fick Nobelpriset i kemi 2021 för upptäckten av ett nytt sätt att bygga ihop molekyler, som gör kemin enklare, renare och billigare. Han berättar om vägen till sin upptäckt, om hur kemi förändrar och förbättrar världen - och om varför hans Nobelpris gjorde att han förlorade 1 000 dollar. .

När blev det kul med vetenskap? Och hör vetenskap och glädje ihop? Idéhistorikern Anneli Drakman forskar om känslor och hur de uttryckts av Nobelpristagare i fysik. Här berättar hon om glädjens historia, varför fysiker blev lekfulla efter andra världskriget och vad det egentligen betyder när en Nobelpristagare citerar Cyndi Lauper på Nobelbanketten. .