Historiepodden

Det har blivit en ny tradition i Historiepodden att varje gång vi firar jämnt antal hundra avsnitt bjuder vi in en auktoritet på ett ämne vi just då funderar mycket på. När avsnitt 400 stod för dörren ville vi veta allt om rasande kungar. Den gången ringde vi Herman Lindqvist.Men den här gången vände vi blicken inåt. 500 avsnitt på 10 år… vad betyder det egentligen. Är Historiepodden nu formellt en långkörare? För att få svar på den frågan skickade vi skyndsamt ett fax till Sveriges ledande popkulturella auktoritet: Kalle Lind.Det blev ett slingrande avsnitt där ”Blondie”, ”Rederiet”, ”Spanska inkvisitionen”, ”Barnens brevlåda”, ”Den amerikanska statens relation till sin afro-amerikanska befolkning” och hundra andra potentiella långkörare tröskades igenom. Kördes i långbänk om till tillåts parafrasera Fälldin.Det är som vanligt när vi firar ett lite annorlunda avsnitt men det var ett rent nöje att prata med Kalle Lind. Hoppas ni tycker det är roligt att lyssna till!

I avsnitt 102 från 2016 gick vi igenom början på den så kallade kontraktsfilosofin, tanken att det finns ett socialt kontrakt mellan medborgare och styrande. Före det fanns ett sådant, rådde naturtillståndet...det var rena helvetet, allas krig mot alla pågick. Det var inte alls paradislikt, fritt och härligt som man skulle kunna tro, åtminstone inte om man tror på Thomas Hobbes, filosofen som lanserade tankesättet på 1600-talet. Det hela gick att lösa genom ett kontrakt där människorna överförde makt till en enda härskare.

Vi började vår romersk-kartagiska resa med avsnitt 80 om första puniska kriget i november 2015. Sommaren 2019 kom nästa strandhugg. Den gången följde fyra avsnitt om den största drabbningen mellan Medelhavets två stormakter: andra puniska kriget.Helt tyst har det inte varit sedan dess. Bland annat har Daniel i sin bok skrivit om Rom och Kartago. Men innan avsnitt 500 står för dörren är det dags att sätta punkt för huvudspåret i en av den klassiska historians mest omtalade trilogier. Nu blir det tredje puniska kriget.En konflikt som bara utspelar sig kring Kartago i dagens Tunisien, som provocerades fram i onödan av romarna och som efter dryga två år av illa skött krigsföring fick det slut det hela tiden skulle få. Kartago slutade existera som egen stat. Det slets upp med rötter och allt.Det kittlande med berättelsen om hur Kartago förstördes är kanske lika mycket att romarna, som det heter, ansågs att ”det måste förstöras”.Mycket nöje.—Läslista:Goldsworthy, Adrian Keith, Puniska krigen: kampen mellan Rom och Karthago, Historiska media, Lund, 2003Miles, Richard, Carthage must be destroyed the rise and fall of an ancient Mediterranean civilization, Penguin, London, 2011Beard, Mary, SPQR: historien om det antika Rom, Norstedt, Stockholm, 2016Hermansson, Daniel, De kom, de såg, de segrade: vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan, Första upplagan, Volante, Stockholm, 2023

Välkomna ni utvalda Grimbergare! Idag på denna lediga torsdag släpper vi ett litet avsnitt som innehåller en saga om...gräs och gräsmattornas historia! Avsevärt mycket mer avgörande än det först kanske låter.

Dags att lyfta, vi följer med Amelia Earhart på hennes pilotkarriär som gick spikrakt upp mot skyn... i ett så kallat "autogiro". Därefter följer vi henne ned i stilla havet och de teorier bortom hennes liv som spekulerar i vad som egentligen hände.

Vi går i strejk! Eller inte vi...utan arbetarna...alltså de amerikanska arbetarna, för runt 120 år sen. Det är spännande, dramatiska och riktigt blodiga grejer. Det här är avsnitt 142 från 2017 som vi plockat upp ur en arkivlåda.

Länge har ni väntat, Västmanland! I dag kommer Historiepodden till er och stiger rakt ner i silvergruvans mörker. Här kommer nämligen ett mustigt avsnitt om den gruva om under några decennier på 1500-talet hjälpte till att lägga grunden till stormaktspolitiken.Vi pratar om silver, att turista i stormakten Sverige och mycket mer därtill. Det blev ett intressant avsnitt som via förankringen i det lokala lyckades säga en hel del om både det nationella och globala i olika århundraden.—Glöm inte plåtarna till föreställningen på China teatern i Stockholm 14 maj. Krigochfred.se—Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Engelbertsson, Bob ”På besök i Silvergruvan” Populär historia mars 1995Engelbertsson, Bob, 'Sala silvergruva under gångna sekler', Dædalus (Stockholm)., 1995(63), s. 93-115, 1995Oscarsson, L. Ingemar, På besök i stormaktstidens Sverige, Natur & Kultur Allmänlitteratur, 2024

Vi släpper här det första av två förinspelade avsnitt med anledning av att historiepoddsfamiljen blir en medlem större. Och vad passar bättre för att fira en ny liten människa än en berättelse om en gammal liten människa?Robert Walser var en schweizisk författare som i början av 1900-talet nådde modesta framgångar i Berlins kulturvärld. Han var lite av en Kafka innan Kafka. Men Robert Walser hade svårt med såväl pengar som mental hälsa. För att komma runt kraven på skrivandet uppfann han ”mikroskriften”. Hela noveller skrevs i täta miniatyrkrumelurer på visitkort och blad från almanackor.Först i modern tid har Walser åter hittat nya läsare. Och med det människor som vigt sina liv till att översätta de pappersarken. Det här är berättelsen om det minsta av alla missförstådda genier. Hoppas ni gillar den!—Glöm inte plåtarna till föreställningen på China teatern i Stockholm 14 maj. Krigochfred.se—Walser, Robert, Betydande människor kallar mig ett barn: mikroskrifter i urval, Bokförlaget Faethon, Stockholm, 2019Bernofsky, Susan, Clairvoyant of the Small, Yale University Press, 2021Seelig, Carl, Vandringar med Robert Walser, Bokförlaget Faethon, Stockholm, 2019”Robert Walsers sista steg i snön” Niklas Qvarnström i P1 2023-12-19

Avsnitt 237 är från 2019 och här hamnar vi i 1600-talets början, där den brittiske sjömannen William Adams kommer till Japan. Snart fick han bra kontakt med rikets styresman och förste Shogun, Tokugawa Ieyasu, vilket blev intressant på många sätt. Här blir det kulturkrockar och kulturell påverkan om vartannat.